Familjen rullar in med bilen på knastrande singel efter ett dygn hemifrån. Eftermiddagssolen skiner på blå himmel. Luften är lite kylig. När jag öppnar bildörren sveper blommiga dofter över parkeringen. Vit och lila syren har slått ut i blom, likaså kaprifolen. En helg med återhämtning fortsätter med härligt välkomnande av en väldoftande trädgård.

Gräsklipparen har lämnat in, så gräset står högt. Mellan grässtråna sticker pinnar upp ur marken, som markerar utbyggnaden på husets kommande tillbyggnader. Jag går en sväng på tomten för att känna in och drömma framåt. Andas. Jag vet redan hur det oköpta loppisskrivbordet ska stå, hur väggarna ska målas och hur garderoberna ska avgränsa rummen. Jag vill komma igång.

Bygglovet är under bearbetning på kommunen. Byråkrati. Var går tomtgränsen? Överensstämmer tillbyggnaderna med det gamla huset och den kulturmärkta byn? De får gärna komma till beslut. Jag tittar på sektionsritningen och är glad att vi har anlitat en byggkonstruktör. Jag har gjort många planritningar själv på huset och ritat in allt från fönster, möbler och badrumsinredning. När det kommer till vägg- och takkonstruktioner, taklutning och dränering lutar jag mig lugnt mot byggkonstruktörens kunskap.

Varje år ska minst ett nytt träd planteras i vår trädgård. Muntligt kontrakt mellan mig och trädgården. En purpurapel har fått den första grävda gropen i år. Med sina mustiga rödgröna blad, rosa blommor på våren och röda små frukter på hösten blir den ett fint tillskott i skaran blommande träd.

När vi flyttade hit 2005 tänkte jag ”Här får vi inte plats med så många fler träd. För en rymlig lekgräsmatta måste man ju ha.” Något år senare träffade jag Gunnel Carlson, http://www.tradgardsriket.se/gunnels-blogg/ i hennes hemmaträdgård. Yttersta ödmjukhet, växtexpertis och sunt förnuft i en och samma person. Det mötet förändrade min syn villaträdgården, på hur vår trädgård kan bli. I sin relativt lilla trädgård i Arlöv har Gunnel planterat en brokig skara tätt växande blommor, buskar och träd. Många spännande och originella arter. ”Istället för en grön plan för fotbollsspel vore väl drömmen för ett barn en prunkande trädgård med gångar och mysiga gömställen” tänker jag.

Mullbärsträdet kan vara det mest uppskattade trädet i vår trädgård med sina söta svarta bär. Vi är inte så bra på att förvalta våra bär till saft, sylt och marmelad. Däremot går vi gärna och spontant småäter av de olika äpplesorterna, päron, plommon, mullbär, svarta vinbär, röda vinbär, vindruvor, krusbär, björnbär, smultron, jordgubbar… ja vad som nu finns. Kanske får vi aprikoser i sommar. Nästa träd blir nog ett silverpäron, Nordens olivträd. Oätligt men vackert med sina silvriga skimrande blad. För ett nytt olivträd vet jag inte om det blir. Med detta sagt förstår ni att det är svårt för oss att flytta och en självklarhet att bygga ut. Vi är rotade.

Magnolian blommade i sin fulla prakt för några dagar sedan. Ståtligt mot himlen. Nu dinglar rosa kronblad ner bland överblommade blomsterlökar i gräsmattan. Brunrosa ligger kronbladen där på marken och det känns som höst i kombination med det blåsiga och ruggiga vädret. Det händer varje år. Ändå är det sorgligt att Magnolian inte blommar längre tid. Nu får de ligga som en romantisk matta ett par dagar. Nya ljusgröna blad växer ut på Magnolians gnubbiga grenar, som den kommer bära till sen höst. Snart kommer jag att tycka att Magnolian är lika ståtlig och vacker igen.

I orangeriet spirar späda plantor av olika sorters chili och tomat. Växtkraften är enorm. Sticklingar av lavendel och pelargoner väntar på att få rötter. Bredvid står en brun tomatplanta från förra året som fortfarande har en röd tomat hängande i en svag stjälk. Bougainvilleor och Afrikas liljor vaknar för tredje året ur vinterdvalan  i orangeriet och bredvid glänser nyinköpta kamelior och en granatäpplebuske som dottern på fem år valde på handelsträdgården. Olivträdet ser hopplöst stympat ut efter förra årets glömska. Nytt och gammalt möts för att ta kraft och växa inför sommaren. Orangeriet är utan tvekan en rofylld plats för återhämtning och inspiration. Min plats för egentid.

Idag pirrar det lite extra. Idag vill jag påbörja alla planer på en gång. Men jag får lugna mig lite… svårt.

Steg för steg ska ni få följa förändringen hemma hos mig och min familj. Idag lämnas bygglovsansökan för tillbyggnad, ca 68 kvm, av vår skånelänga in. Det ska bli två extra sovrum och ett rymligt badrum. Vitputsade väggar, stengolv, tassbadkar, skrivbord som blir handfat/kommod och mycket mer. Uteplats utanför orangeriet med egengjutna plattor med marockanskt kakel, blomplanteringar…och höns! Nu börjar det!