Varje år ska minst ett nytt träd planteras i vår trädgård. Muntligt kontrakt mellan mig och trädgården. En purpurapel har fått den första grävda gropen i år. Med sina mustiga rödgröna blad, rosa blommor på våren och röda små frukter på hösten blir den ett fint tillskott i skaran blommande träd.

När vi flyttade hit 2005 tänkte jag ”Här får vi inte plats med så många fler träd. För en rymlig lekgräsmatta måste man ju ha.” Något år senare träffade jag Gunnel Carlson, http://www.tradgardsriket.se/gunnels-blogg/ i hennes hemmaträdgård. Yttersta ödmjukhet, växtexpertis och sunt förnuft i en och samma person. Det mötet förändrade min syn villaträdgården, på hur vår trädgård kan bli. I sin relativt lilla trädgård i Arlöv har Gunnel planterat en brokig skara tätt växande blommor, buskar och träd. Många spännande och originella arter. ”Istället för en grön plan för fotbollsspel vore väl drömmen för ett barn en prunkande trädgård med gångar och mysiga gömställen” tänker jag.

Mullbärsträdet kan vara det mest uppskattade trädet i vår trädgård med sina söta svarta bär. Vi är inte så bra på att förvalta våra bär till saft, sylt och marmelad. Däremot går vi gärna och spontant småäter av de olika äpplesorterna, päron, plommon, mullbär, svarta vinbär, röda vinbär, vindruvor, krusbär, björnbär, smultron, jordgubbar… ja vad som nu finns. Kanske får vi aprikoser i sommar. Nästa träd blir nog ett silverpäron, Nordens olivträd. Oätligt men vackert med sina silvriga skimrande blad. För ett nytt olivträd vet jag inte om det blir. Med detta sagt förstår ni att det är svårt för oss att flytta och en självklarhet att bygga ut. Vi är rotade.